Det där med nyår

Jag har aldrig känt mig så ensam som den nyårsnatten. Vi var tre som åt middag, jag hade fixat hela dagen och fick ingenting tillbaka. Klänningen var glittrig och jag drack upp all bål själv. Jag ville mest slappna av och inte känna hur smärtan och tårarna satt i bröstkorgen.
Gott nytt år!
Vi tände ljuslyktan för mamma på bron, kysstes och önskade varandra det bästa året någonsin.
 
Ni gick ner till centrum för att fortsätta fira och jag skyllde på migrän och gick hem igen.
Där i hallen bröt jag ihop. 
2012 var det värsta året i mitt liv och natten till 2013 satt jag ensam i hallen och skrek ut all smärta medans raketerna fick fönsterna att skallra. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0